Lillemans dag


För 4 år sen kl.19.20 föddes vår lilleman....
Ganska överaskande...och omtumlande historia.
Alla förlossningar är inte den andra lik,
men det vi alla får uppleva tillsammans är ju lyckans rus...
****
Det var en helt vanlig septemberdag,
vi åkt för att månadshandla ca:3 mil hemifrån
I butiken började jag känna mig konstigt illamående och små ilningar i magen.
Efter en kvart började ilningarna bli ganska tydliga &
hade vandrat vidare bak till ryggen.
Men vi fortsatte handla....
Känslan att behöva luta sig och vila mellan frysdiskarna började bli allt tätare.
Jag fick övertala mig själv att : -nja det är nog på G nu alltså!!
När vi då står framme vid kassan för att betala,
räknar vi tiden mellan värkarna som då är 7min...
Med 2tjejer i baksätet gasar mannen lite extra på pedalen
motorvägen hem blir ganska nervöst.
Då jag har ganska intensiva värkar,
2min mellan varje...nu var det kris.
Jag ringer min mamma ber henne komma och ta hand om tjejerna.
För nu var det dax.
Väl hemma och ur plockad bil från varor och barn.
Kommer vi i väg igen....
2mil till Förlossningen!!
Välkomna säger bästa bästa barnmorskorna...
När jag väl lagt mig tillrätta på sägen & kollat hur öppen jag är..
hm...som då bara är 4 cm...suck.
Föreslår hon mig ett avslappnande bad,
ååå ja det gjorde jag aldrig med någon av tjejerna
Vägen till badrummet som säkert tog 10 min för mig att nå fram till.
(men 1min mellan värkarna så var det inte så lätt)
Åååå så mysigt hon hade gjort,
ljuvligt doftande ljus.....& lugn fin musik.
Jag kliver i med ena foten....åå så skönt
kliver in med andra foten... och...
SKIT!!
Vattnet gick...typiskt när jag skulle bada och allt!!!
Känslan av att jag ville krysta eller kräkas
kändes just då inte så långt ifrån varandra...
Ring klockan jag måste SPYYY!!!!
Mannen ringer.....
Sköterskan kommer in: - jag måste kräkas säger jag samtidigt som jag krystar.
LÄGG DIG P GOLVET säger hon till mig.
VA!!!...hur ska jag komma ner där,
jag kan verken böja mig
eller komma ner på golvet... har ni sätt hur jag ser ut????
Väl ner på golvet krystar jag för andra gången
" plopp" där tittade lilleman ut....
(plopp om det bara hade varit så enkelt)
Ovan på allt hållerbarnmorskan på att svimma.
Jag kan säga som så att hon hade inte mycket marginal mellan väggen och mig.
Och ni kan ju då tänka hur hon såg ut på rocken & ja uch stackare.
Men efter 2h kom äntligen en 3994g påg ..
Men jösses vad man blir hög på känslan att föda- adrenalinet strax efter.
Jag behövde ju ingen rock när dom skulle rulla ut mig i korridoren.
Skulle jag åka naken genom korridoren med navelsträngen & gojs i handen...
bara så där.
*****
Ni stackare som fick läsa detta...hihi!!
Dela gärna med er om eran förlossning el er känsla när ert barn kom till världen!!
***
Kära goa ni...tack ni alla som ger en kommentar då och då.
Det värmer hela mig
Kram

Kommentarer

  1. GRATTIS KALLE !!!
    // Fam Andersson i Annelöv

    SvaraRadera
  2. Roligt att läsa om din förlossning....Och ett stort tack för en fin kommentar hos mig....Och bra reklam för min butik i tidigare inlägg....
    Jag kommer gärna och hjälper dig att hitta en röd tråd....
    Ha en underbar vecka....
    Kram Kajsa

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg