fredag 28 januari 2011

Saknad & längtan...

För cirka 4,5 år sen hade vi en liten buse i vårt hus!
En 8 årig hund som hette Senja.
Hon var vår kelgris,bästa vän & ständiga följetång.
Jag blir ganska känslig när jag pratar om henne,
och vill gärna slippa.
Men idag ska jag berätta lite för er.
(även om ni inte är intresserade)
Senja köpte vi i Ljungbyhed på en riktigt fin bondgård långt ute -ingenstans.
Helt underbara söta uppfödare.
Senja var en korsning mellan Labrador,Waktel & Springer Spaniel.
Hon fick mest drag från en Springer Spaniel.
En speciell filur hon....
En hund med mycket kärlek...& fullständig överskottsenergi.
Men det var ju klart, det var ju jakt rakt igenom!!
Men så kom det en dag då hon började bete sig konstigt.
Och det blev bara sämre och sämre .
Efter ett års tid.
Fick vi ta ett beslut, som jag än idag ångrar DJUPT.
Men frågan var...vilket var bäst??
I åtta år fick vi glädjen att ha denna buse.
*
Det är därför jag sällan vill prata om henne...
för jag skäms över att vi kan ta det beslutet
att avsluta någon annans liv.
*
Ghaaa...detta foto gjorde inte saken bättre...
Jösses vad man kan sakna en vän så här mycket.
*
Min man & barnen har läääääng tjatat om hund.
Men jag har sagt blankt NEJ.
Jag vet att man inte kan ha en hund hela livet &
det kommer kanske en dag då man ska behöva ta detta hemska beslut igen.
*
Men nu har jag mjuknat litta.
För så här efter alla dessa år....
Har jag en STOR saknad efter hund.
Jag tycker att Djur är viktigt att ha i barnens uppväxt.
Barnen lär sig så enormt mycket.
Allt från att ta ansvar ,till att ha respekt & hänsyn till allt levande.
*
Så nu är vi på gång & spanar.
Vi väljer mellan Mops & Fralla-Fransk Bulldog.
Det var en av de sakerna som jag nämnde igår om.
*
Än så är vi på span, har ngr kullar som verkar vara intressanta.
Men vi måste spana vidare.
Har ni hundar där ute???
Vilka isf??
*
Den andra saken håller jag hemlig ett tag till.
Den är fortfarande under förhandling & spekulation....
Svårt beslut men spännande tanke..
*
Nä nu får jag sluta ..
Tar med mig mitt glas vin in till mannen
som slaviskt tittar på " På Spåret"
*
Fredagskram

3 kommentarer:

  1. Så härligt att läsa om er mysfamilj <3

    Verkar vara roliga saker på G, jag har mkt bra gissningar....

    Ha en go helg Molle<3

    SvaraRadera
  2. Hej Malin! Jag röstar på nipa såklart! Helt underbar ras!
    Fransk bulldog kollade vi med på men de drägglar
    Jättemycket! Jag kan prata hur mycket som helst
    Om mopsar de e som clowner, alla gillar våran Åke!

    Lycka till!
    Förstår saknaden, vi kommer nog alltid ha
    En nios i hemmet!

    SvaraRadera
  3. Hund har vi också i denna familjen, en Engelsk jakt cocker spaniel. Såååå mycket energi och glädje i kroppen. Om man nu ska säja något som är jobbigt så är det att han inte vet hur man sitter still när han ska klappas, hela kroppen skruvas och svansen piskar(hårt). Han är en riktig morsgris och kan inte vara mer än 2 meter ifrån. Vara ute i trädgården kan han inte heller själv, springer snabbt ut, kissar och står sedan vid altandörren och ska in igen...ja du ser själv, en töshund:)fast han är en grabb.

    Jag hade nog också valt en mops av de två raserna du nämner, tycker dom är charmiga och verkar vara "lätta". Dreggel gillar jag inte alls så en fralla hade fallit bort pga det hos mej. Leta noga och väl bland uppfödarna, se tillbaka på temprament hos syskonkullar är väl några tips jag kan ge men dem vet ni säkert om.

    Visst är det ledsamt när man måste ta bort sina kära och själv bestämma det men man får tänka att dom har fått en fin tid den tid dom levt och skulle man låta dem finnas kvar och vara sjuka så gör man dem ingen tjänst. Jag har varit kattuppfödare sedan 1997 och har varit med om ett par obehagliga förluster men jag vet att vi gjort rätt trots allt. Nu har jag ingen uppfödning kvar och vi har bara en Abessinier-dam Fanny hemma och hon lever förhoppningsvis många år till.

    Ops det blev ju långt:) Ha en go helg! Mie

    SvaraRadera