2. Gammal & Ung

Fotoutamaning del två : "Gammal &Ung"

Under den kategorin får Lilleman & "vår" arvs vagga stå under.
Denna vagga kommer från min älskade morfar,
som just nu inte finns hos oss längre, iaf inte i verkliga livet.
Men han finns här..varje dag vid min sida.
Sjunger för mig när jag inte kan sova, & spelar munspel för mig när jag känner mig glad.
Den här vaggan har gått runt i släkten.
Alla små bebisar i släkten har fått tillbringa sina första veckor här i
 & har fått känna denna gungande harmoni...
Denna trygga & mysiga vaggan.

Lilleman är den sista som legat i vaggan....än så länge.
Där sov han gott....& var som tryggast i.
Förutom i vår famn då :)

Lilleman heter Kalle precis som min morfar gjorde.
Kalle fick namnet från min morfar.

När morfar blev sjuk, & hamnade i koma.
Hade jag Kalle i magen.
Morfar visst att om det blev en pojke skulle han få sitt namn efter honom.
För morfar var en fin, stark & men envis man.
Efter att han vaknat upp ur sin koma vilket de aldrig trodde han skulle göra.
 Fick han lära sig allt på nytt igen.
Från att lära sig gå till att komma i håg oss alla igen.
Han mindes inget.
Det ända han mindes var att en bebis var på väg & han frågade efter bebisen.
Minnet kom tillbaka.
Och vi alla var glada över att ha han tillbaka.
Lilleman föddes i september, & morfar fick träffa min Kalle två gånger.
På nyårsafton år 2007 00.00 bad morfar att få lägga sig i sin säng.
Mormor hann aldrig lägga honom i sängen.
Han trillade ner på golvet sidan om & hjärtat stannade.

Så idag när jag tänkte på gammal & ung tänkte jag på min Kalle.
En gammal Kalle somnade in & en ung Kalle föddes.
Eftersom jag inte hittade foto på min morfar (som bara finns i album) fick vaggan stå för honom.
Denna betyder mycket för oss....
Och jag hoppas att denna kommer vandra vidare i familjen.

Jag hör dig morfar Kalle...jag hör dig nynna ibland.
Jag hör dig...när du håller med mig med ditt : - mmmmm...
Så där härligt tryggt läte.
Din trygga röst.
Och när jag tittar på Lilleman är du där.

( nu rinner tårarna här...men det gör inget det är bra att gråta ibland)

Imorgon är det "Porträtt"

Kramar om er alla...
& super kul att nya kikar in :-)

Kommentarer

  1. Vilket otroligt starkt men fint inlägg. Det fick även mina tårar att rinna..

    Kram på dig!

    SvaraRadera
  2. Härligt med saker med så mycket själ i som det måste vara i den vaggan...

    SvaraRadera
  3. Fint inlägg! Man blir rörd.. din morfar ser ner på dig och är i din närhet hela tiden <3 kram Milla, shady och haily..

    SvaraRadera
  4. Och här trillar tårarna med! Otroligt vackert skrivet. Och nu ångrar jag ända in i hjärteroten att inte Aston fick ligga i vår släktvagga, men jag var helt enkelt rädd att Alice skulle gå och lyfta ur honom! Och nu börjar han bli för stor. Ja ja, inte mycket att göra.

    Hoppas du får en fin dag!

    SvaraRadera
  5. Vad vackert du skriver! <3
    Kramar

    SvaraRadera
  6. Så fint skrivet, sitter nästan här på jonbb och gråter. Men som du skrev, det är ok och bra att gråta ibland. Kram Agge

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg